Sveriges bästa popgrupp
Tre sexiga Akallanubier släpps in i en studio av Alexander Bard 1991. Kort därpå har de gjort den bästa svenska popskivan någonsin, vilket de firar med att splittras, sluta umgås med varandra samt emigrera. Det är vad Donnie kallar integritet.
Enligt Per Adebratt, en av de tre män som skrev musik till och producerade Midi, Maxi & Eftis första och enda album, gick hela processen väldigt snabbt. Någon kom in till studion med låten ”Bad bad boys” och Per, Alexander Bard och Anders Wollbeck slukade betet direkt.
– Vi tyckte de var så jävla balla så Alexander tog in dem med en gång, och så gjorde vi skivan. Det var jävligt roliga tjejer. Många tror att de var tre stycken deadpans som inte ens hade koll på när solen gick upp, men de visste precis vad de ville. Eftersom de var så unga skulle man också ha kunnat tänka sig att det skulle vara mycket fnitter och sådär men de var väldigt coola, säger Per Adebratt.
Förutom att skivan är det original alla Fannypack-album måste mätas mot – stenhård plastreggae med rap så enastående slö och letargisk att den får Mike Jones att framstå som tjackad – är den också extremt hitbetonad. Fantastiska keyboardslingor. Om Donnie hade fått styra musikbranschen med sin semitiska järnhand hade minst hälften av låtarna givits ut på singel. Per, som bidrog med låtarna ”Sisterhood of Africa” och ”Poppadink tribe”, lapar i sig berömmet.
– Alla vi tre – jag, Alexander och Anders – både var och är hittänkare. Det var ju inte precis några Pink Floyd-grejer vi försökte göra. Även om jag tycker att arbetet med Midi, Maxi & Efti faktiskt på många sätt kändes annorlunda fanns det ändå med ett hittänk hela tiden, säger han och tillägger att arbetet med MM&E gav inspiration som han senare använde när ”Sweat (a la la la la long)” skrevs åt Inner Circle. Inget gott som inte har något ont med sig, således.
De båda syskonen Midi och Maxi härstammade från Etiopien medan Eftis släkt kom från Eritrea. Vid den här tiden hade 16-åringarna inga problem med att komma överens men kriget mellan de båda länderna ledde så småningom till en del spänningar. Inte minst mellan flickornas respektive föräldrar, som inte såg tjusningen i att få fostra svensk musiks finest.
– De var nog så lagom glada att tjejerna var med i samma band. Den dimensionen gav det hela mer edge, mitt i all sin barnslighet, säger Per Adebratt.
Efter utgivningen i Sverige gjordes även ett försök till USA-lansering. Skivan gavs ut i Amerika men med måttlig framgång och i dag är det inte många som vet exakt var Midi, Maxi och Efti håller hus. Någon säger att Midi och Maxi bor i London medan Efti lär vara kvar i Stockholm. Per har träffat den sistnämnda en gång efter tiden i studion.
– Det var för några år sedan inne på Burger King vid Stureplan, på natten. Någon knackade mig på axeln och där stod plötsligt världens snyggaste tjej: Efti.
postat av D.D. @ 10:46
19 Comments:
Lysande Gräset, den fina historien du gav med denna text har jag ALLTID velat läsa, tusen tack och bamsekram.
men var hittar man skivan? den finns ju ingenstans.
Tur att det finns nån med musiksmak. Jag väntade mycket riktigt på att mm&e skulle återupptäckas i samband med fannypack för några år sen. Men inte blev det nåt av det.
jag lovar att halla utkik efter Midi och Maxi pa Londons gator.
viktig detalj: Jean-Pierre Barda var ansvarig for trions visuella framtoning.
Kudos till Jean-Pierre för en gångs skull. De såg väldigt fina ut.
men den dar Inner Circle-laten ska du inte avspisa sadar lattvindigt: basta reggaen efter Laidbacks "Sunshine reggae".
Bästa reggaen efter MM&E är Chris Brown-remixen. Han borde överväga att göra en hel karriär med gulliga r&b-hits i baktakt, jag skulle köpa allt.
problemet med reggae ar att den ar sa mork och skrackinjagande: allvarliga man i ovardat har som tillber eld, det ar jobbigt. tacka vet jag soca som ar glad och handlar om parfym, karnevaler och skona paraplydrinkar. just darfor ar Inner Circle, Laidback och MM&E sa skona att lyssna pa: trevlig musik for stranden.
Fast MM&E kunde vara hårda ibland också. I "Ragga steady" låter de som om de tänker knuffa omkull mig och ta min plånbok.
Om jag var journalist skulle jag säga att det här är den viktigaste bloggtexten i år.
/Goesta
Grymt!
Efti jobbade iaf för knappt ett år sen på det där fiket på Skånegatan, precis efter Nytorget upp mot Renstiernas Gata. Kommer inte på vad det heter nu, men alltså det som ligger bredvid den där flummiga livsmedelsbutiken som jag inte heller kommer ihåga namnet på i min förkylda lilla hjärna...
Jaja, det kändes så stort att få veta det att jag var tvungen att gå dit i somras och beställa en kaffe av henne iaf.
/g
"Let's go, let's go, Ragga Steady"
Hur kan folk ha trott att Feven var Efti?
feven VAR efti. tro inget annat.
Reggae/Opera crossovern är nog fan bättre än mm&e.
För övrigt kan jag upplysa om att Donnie är citerad i dagens Ny Teknik.
Kan ingen upplysa vad Donnie sa? Verkar inte som att ny teknik orkat publicera det hela på www.
Jag påminns just om att jag sett trion live. Det var ingen stor upplevelse.
Jag citerar: "Slö och letargisk". I min bok betyder det "slö och slö". Korrekt? Eller är det min bok som är loco?
xiberia: salsasås.
MME hittas numera lättast via tyska nätbutiker, t ex via Netsounds. http://www.netsoundsmusic.com/ Fun records har 6 i lager. CyberCD har en ny och en begagnad.
Skicka en kommentar
<< Home