Krönikörernas B-lag
En krönikör säljer inte bara sina åsikter utan även sig själv. Att vårda det egna varumärket är A och O. För att vara kommersiellt gångbar bör en krönikör ha, eller åtminstone låtsas ha, lagom politiskt inkorrekta åsikter eftersom tidningsläsarna älskar att bli lagom förbannade.
Alla krönikörer når inte ända fram. Medan A-krönikören sitter i sitt fritidshus i Provence och mejlar hem 3000 tecken nedknackade till en timlön i tvåtusenkronorsklassen, sliter B-krönikören med att fylla sin spalt i det lokala annonsbladet, eller ännu värre, i Metro. B-krönikören väcker ingen debatt och hamnar sällan i tv-soffor. Är han/hon alltför saklig? Stilistiskt obegåvad? En torris? Oavsett vilket är det dags att ge dem lite uppmärksamhet, här och nu.
Åke Stolt, Sydsvenskan 
Sportkrönikör utan åsikter. Det är bara jaha, joho, det blev inget SM-guld i år, vi kommer igen och bollen är rund i all evighet. På sina barnsidor har Sydsvenskan signaturen ”Anders” som svarar på barnens insändare. Denne Anders är en fiktiv karaktär och jag börjar misstänka att detsamma gäller för Åke Stolt.
”Tom Prahl åkte hem och tog sig en Tullamore Dew. Han hade naturligtvis velat sluta på topp men det bästa med en whisky är att den smakar i alla livets skeden.”
Hillevi Wahl, Metro
Har ägnat huvuddelen av sin krönikörverksamhet åt att skriva om sin kassa barndom men följer i allt övrigt det trygga PK-spåret.
”Säger du ifrån när det blir för mycket ”svartskallar”, ”fetton” och ”bögjävlar” vid lunchbordet? Gör du plats vid ditt bord när utfrysta Ulrika kommer med sin bricka? ”Jag brukar tänka att det skulle kunna ha handlat om mitt eget barn”, säger busschauffören Nicolai Jungsin. Det är en bra tanke.”
Frank Östergren, Aftonbladet
Verksam inom metagenren tv-sportkrönikor. Pålitlig leverantör av obegripliga övergångar och tankehopp. Ibland når han rent dadaistiska nivåer.
”Han satt där på isen när jag hämtade morgontidningen, den fiskande mannen i gul overall. Han satt där under ”Melodikrysset”, när Anna Carin Olofsson tog guld, när slalomåkarna föll, när Bundesliga hade avspark, när Blackburn gjorde mål, när damskridskon startade. Kanske hade han Radiosporten i öronsnäcka, kanske struntade han helt i OS. Det var som den där Bergelin-teckningen i Svenskan (...)”
Staffan Wictorin, Kvällsposten 
Egentligen är tjock-Staffan en kvarleva från kåsörernas tid, men han saluförs ändå som krönikör av tidningen. En Wictorinkrönika består som regel av tre-fyra olika ”dråpliga” situationer som sammanfogas med lämpliga konjunktioner.
”Det dröjde inte länge förrän jag hittade en hel flock döda fåglar. De låg i en hög i frysdisken på Konsum och prånglades ut på intet ont anande konsumenter till extrapris. Mina värsta farhågor blev därmed bekräftade – döda fåglar finns över hela landet. Vi är dömda till undergång.”
Lena Sundström, Aftonbladet/Metro
Hela mediegymnasiets lilla elevrådsordförande. Överträffar t o m Hillevi Wahl i duktighet.
”Vi som köper upp hela lagret med Tamiflu så fort vi hör talas om en epidemi som befinner sig på andra sidan jorden. Vi är inte onda, vi gasar inte ihjäl någon, vi korsfäster ingen, och vi tycker att det räcker. Att ställa sig vid sidan om. Och att inte göra någonting alls.”
Boris Benulic, Metro 
Han är inte begåvad men han är åtminstone chauvinist. Och han får vara chauvinist, eftersom han är blatte. Det lilla kryphålet utnyttjar flera av Metros krönikörer till fullo och Boris är mästaren på området.
”Vi som haft kompisar som gått omkring med biljardköer utan att de spelat biljard förstår nog det rationella i mitt resonemang.”
Carlos Rojas, Aftonbladet/Gringo
Klipsk gymnasieelev som insett att några strategiskt placerade softish, para och shunnar är guld värda när en stressad redaktionschef med mångfaldsnoja ska lätta på plånboken. Men ingen förortsslang i världen kan dölja att han är elevrådsordförande och SSU:are i själ och hjärta.
”För det är roten till allt, den enklaste porren, den första på äckelskalan, den mest oskyldiga som inte alls är oskyldig. Det är där det börjar. Och jag vill inte vara medbrottsling nästa gång någon trycker sitt könsorgan i ett barn.”
Erika Hallhagen, Svenska Dagbladet
Märkligt färglös, lite som en nöjesredaktörernas Åke Stolt. Gillar indiepop, föredrar god mat framför äcklig och är skeptisk till dokusåpor. Wow.
”Där står en pointer, en snubbe som pekar in dem som får komma in, och även om det nu är mina kollegor i stället för Dr Alban som står på den där listan, känns det unket med en cirkelformad kö där man blir utvald som om det vore brännbollsmatch. Väl inne är vi, Debaserungdomen, ändå rätt förtjusta.”
Lena Mellin, Aftonbladet 
Platsar möjligen inte på B-listan eftersom hon tjänar multum och ofta utses till en av Sveriges viktigaste opinionsbildare. Men hon borde vara på B-listan eftersom jag aldrig lyckas komma ihåg något hon skrivit. Hur avancerat är det att påpeka att Göran Persson borde vara mer ödmjuk, eller att läsa innantill i Sifomätningar? Det klarar för fan en dresserad apa. Någon borde sänka hennes lön, rejält.
”Om 377 dagar avgör svenska folket: Göran Persson eller Fredrik Reinfeldt som statsminister. Just nu är det fördel Reinfeldt.”
postat av D.D. @ 13:32
67 Comments:
Eva-Emma?
Eva-Emma är mer hiphop än man kan tro.
Ronnie Sandahl borde vara med, men hans bildbyline är väl för stor, antar jag.
Vi är några stycken som brukar samlas och skratta gott varje gång Johan Staël von Holstein har stuckit ut sitt huvud i medieetern (Metro, dvs). Och vissa veckor, dvs de veckor som man får in de billiga liknelserna, de genanta slutklämmarna och det maniska entrepenörsmalandet i en och samma spalt så förstår man varför. Så här kan det se ut:
"Men jag är positiv. Vi bygger ett entreprenörsland. Sverige går till VM och Zlatan gör det avgörande målet i finalen genialt framspelad av Ljungberg. Heja Sverige!"
om du inkluderar mellin trots hennes feta paycheck, vad är det då som hindrar dig från att dra hela packet över samma kam? hela sportbladet-possen skulle enkelt kunna placeras in i b-facket. men visst, jag är svag för simon banks ogenerade recycling av sina egna krönikor. min egen favorit är när han blandar imperfekt och presens, med det senare i kursiverade brottstycken mellan den oinspirerade rapporteringen (som klippts från sportal) som får utgöra fonden i krönikan.
ronnie sandahl gissar jag får ett helt eget blogginlägg. eller en roman. ronnie kan kräva en roman.
Ronnie Sandal tillhör a-laget vad man än tycker om saken. Om två år är killen sommarpratare.
Selda Evgin då? Platsar inte hon i krönikörernas b-lag? Eller uppfyller hon ens baskraven på en krönikör?
På tal om Holstein måste Pontus Schultz nämnas. Vilket lag han tillhör är svårt att säga men det är nog samma som Lena Mellin. Entusiastiskt jubel om internet och den ständigt ljusnande framtiden --> styrelseplats i Bonnier AB.
Dissar du Selda får du med mig att göra. Sånt tolererar vi inte här på Kinky Afro.
Aftonbladet ar fyllt av b-kronikorer. vad ar till exempel dealen med Kerstin Thorvall? hon far fritt spelrum att minnas en massa javla saker ("Den franska stjärnan Jeanne Moreau, kommer ni ihåg henne? Hennes sätt att skruva sig fram, från höfterna och neråt, med överkroppen oberörd, märkvärdigt likgiltig, som om den inte riktigt hade med saken att göra."), men till vems gladje?
annu samre - och nastan synd - tycker jag om Anna Ekelund, som forsoker provocerar sa gott hon bara kan, men inte gor nagot som helst vasen av sig. "OS-medaljorer ar inte hjaltar, brandman ar hjaltar". man kan nastan se henne pillemariskt skriva det och med fjarilar i magen vanta pa sura kommentarer fran sportfanar, men inget hander.
kronikorer vi minns: tjejen som tog over efter Virtanen precis efter att han blivit New York-korre. hon blev inte langvarig.
Varför Selda-vurmen? Är det en urringningsfråga? Fast vad kan jag säga? Jag gillar ju uppriktigt Ronnie. Han kan förresten bli sommarpratare redan i sommar. Tänk på att det inte blir några politiker i år så det finns extra platser till valpigt charmiga unga män med byline med händerna i fickorna.
Om Lena Mellin får vara med är det dock underligt att Lars Lindström inte platsar. Det enda man någonsin minns av hans aldrig sinande ström av texter är ju hans tveksamma ansiktbehåring.
På Aftonbladets sportsidor kan man skönja en skojig trend - krönikörerna försöker ge historielektioner i syfte att tvätta bort deras stämpel som obildade, osofistikerade och för evigt mindre begåvade journalister på kvällstidningsplats.
Det här är naturligtvis ett dödfött grepp. Lasse Sandlins ingress vid fotbolls-vm 2004 är rena Herman Lindqvist:
"Man borde ju ha lärt sig av historien: greker är ena riktiga festförstörare.
Minns Pentheus, kungen av Thebe som förbjöd kulten av vinguden Dionysos!
Minns Lysistrate som fick Atens kvinnor att gå i sexualstrejk i protest mot männens vapenskrammel!
Minns sirenerna som med sin sång lockade till sig sjöfarande för att sedan döda dem!"
Tänk vilken saftig effekt det skulle bli om Lars Lindström plötsligt hoppade över till Nataliaspåret: "Carolina Klüft är en tjackhora". Alla skulle bara klia sig i huvet och tro att nån redigerare klantat till det med bylinen.
Lars Lindström skrev f.ö. en krönika om att man kunde skymta ett hårstrå i Horace Engdahls ena näsborre vid tillkännagivandet av nobelpriset i litteratur i höstas.
Lars Lindström borde träffa mig. Han skulle kunna skymta en hel ryamatta uppe i min motherfucker.
Från hans expressenblogg: "Lars Lindström: Nyhetskrönikör. Men också pappa. [...] Skriver här om nyheter, dumheter, nöjen och sport."
Jag undrar vad som hände med "Rolf Edin
Polisinspektör", som avslutade alla sina krönikor i Metro med "Klart slut". Han är alla skräpkrönikörers urmoder.
Rolf Edin! Fy fan vilken legend.
Vilken jävla höjdarartikel (väl-researchad och prylar), GRYMT!
Kerstin Thorvald e jävligt äcklig faktiskt.
Dagens diskussionsövning:
Hur ser hierarkitrappan ut i mediesverige ???(DVs var börjar man? Vilka tidningar, PRAO, A, B, C-lista, sommarpratare, slå utomlands(!)). Diskutera och motivera 10 poäng
Jag är annars lite imponerad av Ulf Nilson. Han har helt checkat ut från planeten verkligenheten, han bär halssmycke, han är bästis med min svärfar, han har villa i Sydfrankrike och han skriver böcker om Wallenberg-konspirationer. Förmodligen är han även så kallad ”skåpsupare” (har dock inget belägg). I teorin skulle det kunna bli hur spännande som helst, men på papper blir det bara jättetråkigt. Vet faktiskt inte varför. Sverige skulle verkligen behöva en PJ O’Rourke.
Problemet med krönike-Sverige åskådliggörs annars lite då och då på Isobels (jag är ledsen men jag orkar inte pasta ditt efternamn) blogg. Det handlar om att bygga allianser på kändisfester för att uppnå det där frankrikehuset, inte att racka ner på obegåvade kollegor från Skurups folkhögskola.
tjejen som tog över efter virtanen, var det inte hon som posade på sin bildbyline iförd t-shirt med texten "jag är för härlig"? svårslaget.
Hakelius har gått in stenhårt för att bli Sveriges PJ O'Rourke men han vågar inte löpa linan ut. Det räcker liksom inte med att göra narr av miljöpartister, för att bli en O'Rourke måste man göra några peyote-kryddade resor i Mexiko med ett skjutvapen riktat mot tinningen.
Om jag hade fått frågan ”Kan du tänka dig en gotlänning som statsminister” så hade jag med allra största sannolikhet svarat: nej. Och jag vet att jag inte är ensam här. Tänk dialekten i varenda partiledardebatt, subventioner till kadaverförbränningskluster i Gute och förmodligen en nationell medeltidsvecka. Jag tror att minst 40 procent av Sverige hellre ser en smålänning eller möjligtvis en göteborgare som statsminister.
Bli inte förvånade om Josefin Larsson eller Babben Larsson inom kort kör lite TCO-inspirerad push-polling på DN Debatt med rubriker som ”78 procent av Sveriges befolkning tror att gotlänningar kopulerar med tackor”, med tillhörande obligatoriskt förslag nyinrättad myndighet för Gotlandspreservation.
Har inte Hakelius gått in rätt hårt för att bli den perfekta ympningen av A A Gill och Evelyn Waugh?
Maxim har förutsättningar att bli en svensk PJ O’Rourke. Och det säger jag på allvar.
Men sommargotlänningar går tydligen bra? Hyckleriet firar nya triumfer!
kreativiteten blomstrar i takt med dumheten. jag kan inte riktigt se hur lars-åke lagrell INTE skulle bli statsminister inom en femtonårsperiod.
Å, Rolf Edin hade jag nästan glömt!
Men jag fattar inte den där dissen. Är problemet med krönikörsverige att jag emellanåt dricker sprit med andra människor som skriver i Expressen? Eller är problemet att jag ibland skriver om det? Eller ligger problemet begravt vid Skurups folkhögskola och på vilket sätt förgrenar sig det till min blogg?
Ulf Nilson vet man alltid var man har, han brukar tycka att man skall sluta dalta.
I läsarbreven står det därför alltid "äntligen någon som vågar säga sanningen". Han skriver dem förmodligen själv.
Hur går det för Pascalidou nuförtiden?
åke stolt har val for ovrigt en sorts Anders-moniker pa Sydsvenskans barnsportsida "Sportis"? passar honom som hand i handske.
Mikael Bergstrand pa samma tidning ar en lika onodig manniska: hans kronikor liknar mer indignerade insandare an nagot man skulle vaga fakturera for. dessutom ar hans son en otrevlig och motbjudande liten prick, men det har inte med saken att gora.
Maxim har skrivit på Expressens kultursidor. Han var upprörd över att svenska skolungdomar inte tvingas läsa Sartre på originalspråk. Jag höll med honom, som alltid.
Gossar, jag vill peka på ett verkligt problem här. Svensk finpress – med SvD och DN i spetsen – har helt tappat spelkulorna och låter varenda intressegrupp (med 75 långschalar över till en TEMO-poll) löpa amok på debattsidorna. I USA är media jävligt känsliga med sådant. Men Mats Bergstrand, Fred Wesleys tant och några andra aningslösa/lata debattredaktörer ser inga problem i den typen av verksamhet.
Hade jag inte haft gikt, starr och njursvikt hade jag kämpat emot. Nu känns det bara som om jag vill lägga mig ner och dö. Dessutom skall jag klippa mig om 1 timma.
Fred, Vi har haft en hallänning som statsminister. Att kalla det en succé vore att töja väl mycket på det svenska språkbruket. Ordet fiasko ligger närmare till hands.
att kalla honom hallänning är kanske även det att töja en aning på det svenska språkbruket. men det finns säkert de som kallar mig stockholmare.
bodde inte goran i malme förut?
"Expressens nedgång och förfall" är i alla fall en fantastisk boktitel. Frågan är hur många Jim Beam Uffe hade sänkt innan han kläckte den.
Nej, det är klart Isobel. Du är ju ute och bekämpar de viktiga slagen. Mot mediekoncentration, propagerar för mer Ryzard Kapuscinski på kultursidorna och botar fördumningen av Sverige genom att påpeka att Sir Andres har en Sultan väntandes på dig i Notting Hill.
Nedanstånede är hämtat från:
1) Mitt livs novell
X) En inte så djärv blogg
2) En refuserad Johannes Nilsson-roman
Gunilla har en lista över kvällens begivelser, men antingen uppsnappade hon inte de mest färgstarka detaljerna eller också blygdes hon över att publicera dem. Det kan jag förstå. För när Andres säger: "Du måste älska med XX till Let’s Get It On och absolut inte till nånting av nån tysk eller belgisk grupp med snedlugg" till Björn af Kleen måste man nästan censurera något led. Eller i alla fall avpersonalisera. Samma sak när extremt kända kulturkvinnor berättar om sina dramatiska förlossningar. Eller när gratisvinet gör vissa festdeltagare mer upprymda än lokalen eller deras egna kroppar klarar av.
"Nån har rökt gräs inne på damtoaletten" sa jag till Malte och en för kvällen charmerande stridslysten Malin Ullgren. Hon tycker att sidan är slentrianhöger. Att vi peppar på påven och dissar muslimer. Eftersom hon samtidigt tyckte att jag och Dilsa ska skriva mera hängde det olösta dilemmat som ett annat moln över bardisken. "Hur vet du det?" frågade nån. Vad ska man säga? Eh, för att jag känner igen just den lukten. Men det var inte jag, så mycket måste jag påpeka. Wiman försvarade kultursidespopulismen så att man bara ville kramas. Han var för övrigt såväl stiligt nyklippt som tjusigt uppklädd.
Humble pie is the shit!
Men kan man kräva av andra personer att de ska "utkämpa de stora slagen" hela tiden, även i sitt bloggskrivande?
Jag slåss visserligen mot resten av världen 24/7, men det är mest för att jag har en hjärnskada.
donnies afro-dagbok ar arets forum. jag kanner mig provocerad, och kittlad.
Självklart inte Donnie. Följaktligen tar jag det även som att du gärna ser fler så kallade journalister som rapporterar direkt från viktiga krigsplatser som SpyBars vita och lilla baren på Riche? Och att du skriver under på devisen ”all förnamnsjournalistisk är bra journalistik”.
Jag är årets forum. Och årets person. Jag läste det på en blogg någonstans.
Allt har blivit så komplext, så mångfacetterat. Nya aktörer, nya begrepp. Jag kommer ihåg när intern nöjesjournalistik handlade om Virtanens, Bjurmans, Håkan Steens och Markus Larssons Springsteen-orgier, med "Winterland night"-bootlegen på stereon i The Hawks etta som var så fullspäckad med vinylskivor att man inte kunde komma in i köket. Bjurman ansvarade för musiken och Markus Larsson var tvungen att kyssa hans svettiga anlete när dalmasen hade den goda smaken att jocka Ronettes.
Den gamla goda tiden.
Jag vill se fler betraktelser från min egen trappuppgång. Och om man ska ge Åke Stolt något erkännande så är det väl att han åtminstone inte spelar skivor på Riche.
Trots det hävdar jag bestämt allas rätt att avstå från Kapuscinski. I morgon ska jag nog blogga lite om sex med handikappade.
och jag väntar fortfarande på donnies uppgörelse med de självgoda asen bakom ofattbart slentrianhyllade gubbrunkmagasinet offside.
Glöm inte att krönikörens roll är att vara tillförordnad byfåne. Läsaren ska känna att det i alla fall finns nån jävel som är dummare än han/hon själv. Klart slut.
Aha. I såfall förstår jag förstås. Själv är jag ju sjukt nere med såväl mediekoncentration som fördummning och tycker att ett av de verkligt stora slagen är frågan om vem som egentligen tände den där spliffen på damtoan på Olssons skor den där kvällen. Om folk nödvändigtvis vill läsa Kapuscinski får de skylla sig själva. Fast han har rätt läckra ögonbryn, det måste man ge honom.
Är du säker på att det var en spliff och inte ett doftljus från Glade?
Johan Esk!
Knasigt kul kille.
Vem ligger Hakelius med egentligen? Han är ju nästan träigare än Lars Lindström. Om han inte är Sveriges tightaste power bottom fattar jag inte alls hur han får skriva
Du är ett geni Donnie. Eller helt störd. Det här måste ju tagit lång tid.
/Goesta
hakelius (som för övrigt var bäst när han skrev riksdagskrönikor i svenskan) är ihop med susanna popova.
hakke är väl egentligen allra bäst som modeförebild. där skulle bladet kunna lägga lite mer budgetpengar på att uppdatera bildbylinen mer frekvent.
Fan, du glömde mig...
ja, det här var bland de troligaste i bloggen hittills. ser fram emot en ronny sandal-artikel
Jag saknar Nabila Abdul Fattah som skriver i Metro, hon skriver ofta om att hon är blatte och får hatbrev o så.
Sedan har vi Sakine S. någonting som allti skriver om att folk ska sluta klaga, gilla läget licksom. och ALLTID, jag menar verkligen ALLTID så skriver hon något nedsättande om "vänstern" jag vet inte hur många synonymer hon har för vänsterungdomar, hur mycket åsikter hon har om dem helt motstridiga ibland dessutom.
vem tusan ar den dar Selda Evgin? har aldrig last nagot av manniskan, men anda sett hennes urringning.
Ah, det är här ni är, alla medlemmar från Elit-listan!
Glöm för guds skull inte Thomas Idergaard. Eller Marie Söderqvist Tralau. Lyle Scott bögen och hans kossa till kollega.
Anonymous 1, 2 och 3, här listar jag B-krönikörer. Vi snackar om missförstådda hjältar som kämpar i motvind. Det handlar inte om att dissa era egna personliga fiender.
Sen håller jag personligen förstås med om att Marie Söderqvist är en förutsägbar och måttligt begåvad hagga som förtjänar en rejäl upprumpning.
jag skulle försvara lena mellin stenhårt om hon inte såg så duktigt sossigt glasögontantig ut på fotot. sorry lena.....
En läsare har faktiskt hört av sig och undrat hur en upprumpning går till.
Jag är uppriktigt svinledsen över att jag förutsatt kunskaper som ni inte har. Det handlar förstås om en riskvast av björk, en naken rumpa och en övertygad drivkraft med religiös bakgrund. Kanske kristen, i bästa fall judisk. Huvudsaken är att det svider på skinkorna, eller i det semitiska fallet, mitt i sprundet.
Klart slut.
WTF, var det jag som skrev det där? Jag vägrar att kommentera det hela innan jag talat med min advokat.
Förvisso kan kanske hackande på Frank Östergren vara som att skjuta fisk i en tunna, för att använda en engelsk liknelse, men jag är ändå glad att du tog med honom (jag antar att det inte finns något C-lag?).
Han skrev länge (och skriver kanske fortfarande) satellit-TV-krönika också. I Aftonbladets TV-bilaga längst bak vid satellitinställningarna höll han till. Ingen kunde vika ut det faktum att Sirius 2 nu också sände en femtioelfte turkisk kanal med dubbade filmer och konstiga caféprogram till några hundra tecken som han.
Just dadaist-liknelsen gör att jag är villig att konvertera och föda dina barn. Vi hyr Schwarzeneggers lysande film Junior först, så vi ser hur det ska gå till.
Jag skulle vilja nominera Titti Schultz krönikor.
Du glömde lista dig själv!
För övrigt var det en fantastisk mängd jantepåhopp här. Jag bara kompletterade med ännu ett -fast i detta fall enkelt motiverbart.
Hmm.. "enkelt motiverat" skulle det ha stått.
Simon "fotbollen är död" Bank körde ju med ett sånt där töntigt texassnöre förut. Minns ni det? Simon får leva med det resten av livet och kommer aldrig att tas på allvar.
Inte så dumt. Men du missade en snubbe. http://www.bliding.se/ Kolla in hans streak med 0 i comments. Respekt.
Ronnie Sandahl är min gud näst efter Skugge.
Skicka en kommentar
<< Home