Krama mig inte
Föreställ er situationen: en parmiddag är äntligen över och paren ska ta adjö. De två kvinnorna kramas, sedan kramar kvinnorna om varandras män. Det enda som återstår är för männen att ta farväl. Vad gör de då? Kramas?
Den där situationen är ett elände och i grund och botten är allting faktiskt Lokets fel. Det asexuella kramandet som alternativ till vanlig hederlig handskakning fanns visserligen innan Bingolotto, men det var i det programmet kramen upphöjdes till riksnorm. Varje vinnare var tvungen att krama Loket och gradvis präntades det in i vårt medvetande att det var naturligt.
Själv föredrar jag utan att tveka det enkla, okomplicerade handslaget framför den inställsamma, sliskiga kramen. Jag vill inte bli omfamnad av män och skulle gärna undvika det även med kvinnor, men i kontakt med dem är kramandet numera obligatoriskt – att ta ett steg bakåt och sträcka fram handen tolkas som ett kraftigt avståndstagande. Detta trots att det faktiskt finns särskilda inbyggda svårigheter med att krama kvinnor. Man vill helst undvika att ta dem på brösten, åtminstone ute i offentligheten, och måste därför alltid tänka på att gå in i kramen med en rejält vid armföring.
Martin Björk – kramas Beanie Sigel – kramas inte
postat av D.D. @ 13:25
38 Comments:
Tell em'!
men erkänn att det är mulligt att omslutas av en mjuk, varm kvinnofamn och liksom vila huvet mot hyllan.
DD pekar på ett verkligt problem här. Särskilt skumt kan det kännas om den andra damen har hyfsade bröst, de blir liksom väldigt påtagliga om man måste kramas. När det gäller andra män tänker jag fan inte kramas - även om en och annat ibland gör en ansats till det. Eeww..
Hahaha, du är bäst =D Nästan i alla fall.
Jesus Kristus vad nära The Donmeister släpper sina läsare in på huden. Klassiskt, känner igen varenda beståndsdel av det där inlägget. Det ideologiskt (men inte empiriskt) grundade hatet mot parmiddagar, aversionen mot krystade känsloyttringar som instrument för att förstärka det som inte finns och – det här är viktigt – skräcken över att tvingas öppna upp en liten del av den själsliga dörren genom något så banalt som en hälsningsritual. Människor är bäst på avstånd. Fysiskt, genom handlag. Emotionellt, genom distanserad elektronisk envägskommunikation (notera vem som aldrig svarar på konkreta frågor på sin blogg).
Kan det vara så att Donnie Donut är:
- cirka 35 år gammal,
- förvånad över att han inte ens blir förvånad då han inte njuter lika mycket av att onanera som för 10 år sedan.
- paniskt rädd för att binda sig
- pälsdjursallergiker?
det absolut jävligaste är när man träffar någon första gången som istället för att sträcka ut handen är sådär söder/malmö-avslappnad o bara "vi tar en kram istället"
Whitest boy: Jag svarar visst på frågor. Och jag vet inte riktigt hur pälsdjuren kom in i bilden, men de är finfina grejor.
Jag tror att hoodkramen är det bästa alternativet och jag ger mig fan på att Beanie utövar den. Du vet, en blandning av handslag och kram. Tony Soprano möter Väsby Vatos ungefär. Det är en bra kram som jag själv känner mig trygg i.
Sluta kramas själv då!
Haken med hoodkramen är alla mottagare inte vet hur den fungerar. När man håller fram den ena handen och höjer den andra finns risken att motparten försöker tråckla in torson mellan armarna och börjar standardkrama utav helvete.
Precis! I din världs är pälsdjur är bäst - på bio. Återigen den livsviktiga distansen. Notera att Lil' Donnie i dag svarar på frågor som om KA vore en jävla tittarsluss.
hoodkramen är också lite gay. frimurarnas hemliga handslag, det är sanningen.
Är det så att den vitaste levande pojken:
- är ca 25 år.
- väljer mac före pc.
- har provat på lite olika enstaka kurser samt en vända på Biskops-Arnös skrivlinje.
- röstar på fi.
- men lik förbannat är ensam arvtagare till olw-fabriken i skellefteå.
Jag håller med om problematiken kram/icke-kram, men jag förstår inte det där med brösten? För att komma åt dem måste ju personen du kramar stå med ryggen emot dig, vilket i o f s låter rimligt just i fallet Donnie.
Kramar sucks! Och det gäller båda könen!
De blir alltid extremt mjäkiga, tafatta. Jag har aldrig varit med om en juste kram. Det är också skitsvårt att veta exakt vem man ska krama när man möter eller lämnar ett sällskap.
Tacka vet jag kindpussar.
Surgubbe:i helvete det finns OLW-fabrik i Skellefteå!
och nej,jag kramas inte heller.det börjar med metrosexualitet och slutar med böge...hmmm,silverskål.
Det finns inte ett skit i Skellefteå. Jag ville bara ge dom lite hopp, något att leva för. Men det har du tagit i från dom. Det får DU leva med.
Kritan: Nej nej, hoodkramen är en förtroendekram som samtidigt signalerar "golaru så döru".
I och för sig är jag lite bögig till sättet, har jag hört.
Kroppskontakt utan penetration är jävligt gay. Jag tycker att man borde återinföra bugandet med den lilla handen-rörs-i-cirkel viftningen istället.
Magdalena Ribbing svara på "Finns det regler för kramar"
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=299&a=570057&viewAll=true
Hon är grym! Röjer upp i etikett-träsket
äsch kuken, den som söker finner
den svenska hoodkramen är whack - här verkar man inte ha hajat alls att själva poängen är att grabben ska få fysiskt erfara att man packar älgstudsare innanför jackan. strap on da cyde, biiiach!
Herr Surgubbe:Skellefteå har iaf världens bästa(bäst i hela världen)hockeylag.glöm aldrig var du läste det först!
det enkla & okomplicerade handslaget rules.
man blundar,tippar huvet lite lätt neråt/framåt...åsså äre klart!
huvudsaken att man inte pratar.
Don't hug me, cause I'm
close to the edge
u-hu-hu
Tyvärr är man ju som kvinna liksom utestängd från hoodkramen. Ingen man förväntar sig att hoodkrama en kvinna - försöker man närma sig någon med hoodgestikulik möts man garanterat av förvirring och pinsamheten stegras till det nästan outhärdliga.
Ja i och för sig är det svårt att få till en hoodkram med en annan kvinna också.
charlotte: det är en orättvis värld helt enkelt. vilken liten whiggergrabb som helst kan komma undan med en hoodkram utan att få en kniv magen. kvinnor måste förtjäna den först. lil kim fick säkert en eller två hoodkramar när hon kom ut från fängelset senast, och den där rånartjejen som är så jävla bad ass i the wire får säkert inget annat, även om hon skulle vilja.
Kollade på Idols i går, alla kramades hela tiden, mest kramades han den blonda killen.
Jag och frun kom fram till att det här är typiskt svenskt, ingen chans i världen att en finsk idols-kille - bög eller inte - skulle krama en annan.
Whitest boy alive verkar va nåt på spåren. Innerst inne tror jag att donnie längtar efter närhet och kramar, men pga gamla jävligheter frukar han desamma. Istället bloggar han, vilket ger en form av uppskattning och kärlek. Se mig, älska mig. Emotionell manorexia. Låt oss tvångskrama donnie =D
Det kan vara ännu knepigare när det är lite mer högtid. Dvs. när det KAN vara läge för kindpuss också. Kommer ihåg en nyårsafton när jag möttes i dörren av min kompis tjej som var värdinna. Jag antog att det borde vara läge för någon typ av mer högtidlig hälsningsmanöver, men kunde inte riktigt läsa av vad som var lämpligt. Under tiden som våra huvuden närmade sig för vad jag inte visste om det var en kram eller en kindpuss blev jag mer och mer kortsluten, så det slutade med att jag pussade henne på örat samtidigt som vi kramades.
Efter att jag postat det där inlägget så ringde jag upp 2*D för att kolla att det inte fanns några hårda känslor mellan två i grunden rätt mjuka pojkar. Vi pratade börstips, semestrar och lite kort om 2*D:s samliv. Allt verkade, som det heter på nysvenska, soft. Kändes bra. Jag unnar 2*D inget annat är lycka, glädje och framgång.
Det enda jag lyckats ärva är resterna av ett industrikomplex. Ibland önskar jag att det vore just en chipsfabrik. Det verkar lönsamt.
OCh just det - The Donmeister verkade uppskatta mina Sarajevo-tips. Det kändes bra.
jag skulle hellre skaka hand än krama halvt okända. ska rösta på vilket helst parti som inför den nya regeln idag.
Jag säger som Frasier: "My god! When did we become a nation of huggers?!"
Vittu,
det enda sättet att hälsa eller ta avsked är ett stolt mittfinger rakt i fuckn fejan.
Det värsta är ju denm tvångsmässiga kontinuiteten i framtida sociala sammanhang. Att man efter att ha knäckt oskuldskramen med någon, måste fortsätta kramas trots att personen senare visar sig vara helt uppfuckad i huvudet. Det gillar vi inte.
o va skönt, det måste bli en folkrörelse av det här, ja vill också slippa krama folk jag knappt känner..
Skicka en kommentar
<< Home