Blues, självmord och bilroulette
”Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt” skrev Prippsfilosofen Magnus Uggla en gång, vilket bara var ytterligare ett bevis på att han aldrig har vetat vad han pratar om.
För den seriöse självmördaren är det förstås inte något snack efteråt som lockar – i bästa fall blir det en poänglös runa på fem rader i lokaltidningen där det står att man var snäll, hjälpsam och aktiv inom föreningslivet. Men det kanske värsta är ändå den motbjudande syn man skulle bjuda sina efterlevande på: ponera till exempel att man just hade hängt sig och ens sambo kommer hem och hittar en dinglande där i taket, blå i ansiktet och med tungan ute som en slips. Det är bara för respektlöst.
Nej, omvärldens reaktioner är snarare avskräckande än något annat. Självmord är trots allt något man begår helt för sin egen skull, man har en enda chans att designa sitt frånfälle och då vill man knappast stöka till det i onödan.
Periodvis blir jag besviken varje gång jag vaknar upp på morgonen. Det är i de lägena jag oftast brukar ägna mig åt bilroulette, en sysselsättning som i all enkelhet innebär att man går över gatan utan att se sig för. Går det så går det, och kommer det en bil var det helt enkelt min tur. Det finns ett element av gambling där som tilltalar mig.
Till sist: för alla som fortfarande tänker sig självmordskonnässörer som finniga, glasögonbärande och självbefläckande Nemi-läsare vill jag bara i all hast påminna om en av 90-talets bästa skivor, 6 feet deep med Gravediggaz. Även gangstas känner bluesen.
Gravediggaz: ”1-800-Suicide”
postat av D.D. @ 12:37
16 Comments:
12 guage in käften är ändå det enda manliga alternativet, fallossymbolik till trots. Hängning är för engelsmän med undanfallande hakor som gått för länge på internatskola.
Jag har alltid sett The Jams Going underground som den totala suicidlåten. Han sjunger att han vill ner under jorden (sex fot ner) och så avslutas den med de konstiga textraderna om "we talk and talk until my head explodes".
Donnie, du skrämmer mig. vill du att jag ringer en jourhavande vän åt dig?
Bang your head.
Nejdå, det är ingen fara. Har inte spelat bilroulette på åratal. Det är mer Gravediggazvibben jag är inne på.
Gravediggaz är den fulländade gimmick-gruppen. Jag menar, gatekeepers mellan livet och döden. Till och med t.A.T.u ligger i lä där.
Bästa bilrouletten måste väl ändå Eddie Murphy stå för i den sorgligt underskattade Steve Martin-komedin "Bowfinger".
/g
du glömde att man tömmer tarmen när man hänger sig. det måste vara härligt för flickvännen/frun att hitta. "vad fan är det som luktar?" liksom.
du glömmer
Geto Boys - I Just Wanna Die
tyvärr så var gravediggaz sin vana trogen att sabba absolut allt de gjort rätt, och gjorde en kmäkigt moraliserande alternate version MOT självmordsglam. bah!
runkbåset får all min respekt, och ett kallt glas vinäger.
Att gå på dödsmässa är inte samma sak som att gå på begravning. Gå på begravning, det är att gå i kyrkan och inte veta vad liket hette. Gillar man dödsmässor gillar man att ha det dystert.
Oj va seriös du blev ;)
Donnie och Gecko är tydligen samma skrot och korn.
Kommer man verkligen till crunkhimlen om man tar livet av sig?
You don't wanna live no more
I guess you're really ready for the grave yard tour
When you get home just fill up your windows and you doors
Turn your oven on high for about four hours
Light you a blunt, kiss your ass goodbye
You gassed yourself 'cause it's a suicide
sweet, den skivan hade jag glömt. nu blir det gravediggaz och bill hicks "if you're in marketing or advertising... kill yourself"monolog hela dagen på jobbet. "just planting seeds... "
Skicka en kommentar
<< Home