<body><script type="text/javascript"> function setAttributeOnload(object, attribute, val) { if(window.addEventListener) { window.addEventListener('load', function(){ object[attribute] = val; }, false); } else { window.attachEvent('onload', function(){ object[attribute] = val; }); } } </script> <div id="navbar-iframe-container"></div> <script type="text/javascript" src="https://apis.google.com/js/platform.js"></script> <script type="text/javascript"> gapi.load("gapi.iframes:gapi.iframes.style.bubble", function() { if (gapi.iframes && gapi.iframes.getContext) { gapi.iframes.getContext().openChild({ url: 'https://www.blogger.com/navbar.g?targetBlogID\x3d9990934\x26blogName\x3dKinky+afro\x26publishMode\x3dPUBLISH_MODE_BLOGSPOT\x26navbarType\x3dBLACK\x26layoutType\x3dCLASSIC\x26searchRoot\x3dhttps://kinky-afro.blogspot.com/search\x26blogLocale\x3dsv_SE\x26v\x3d2\x26homepageUrl\x3dhttp://kinky-afro.blogspot.com/\x26vt\x3d-3285602111113824810', where: document.getElementById("navbar-iframe-container"), id: "navbar-iframe" }); } }); </script>

2006-04-24

Reclaima den pyttelilla penisen

I min genomgång av erotiska lyten häromveckan råkade jag förbigå en viktig variant: den pyttelilla penisen. Sedan Michelangelo högg fram David ur ett marmorblock på tidigt 1500-tal har idealet för denna lustiga manliga kroppsdel förändrats högst betydligt. För ett halvt millennium sedan hypades statyn i fråga som ett ouppnåeligt skönhetsideal, men om den där avbildade killen hade levt i dag hade han sannolikt tagit livet av sig i förbittring över sin otillräcklighet. Eller åtminstone startat en mansjour.

Men homeboys, det behöver inte vara så här. Tvärtom, det är hög tid att ge shout-outs, props och respekt till den diminutiva penisen – den medvetne 2000-talsmannens viktigaste accessoar.

Där den stora penisen konnoterar hårgelé, tribaltatueringar och piercade bröstvårtor signalerar den pyttelilla penisen stil och diskretion. Less is more. För om man inte har tänkt bära den som komplement till solariebränna och tajta jeansshorts, vad är egentligen poängen med en stor penis? Förutom att den känns omodern och otidsenlig ser den också ganska vulgär ut och är mest i vägen. Kalsongerna får fungera som något slags bygellös behå, det blir problematiskt att gå normalt, svårt att sitta ned iklädd shorts och det finns dessutom betydligt mer dödkött att få cancer i på ålderns höst. John Holmes hade stor penis och dog ensam och olycklig, medan en sån som Viggo Cavling troligen kan se fram mot ett långt och lyckligt liv. Ni ser tendensen.

Nu hör jag redan hur någon ropar ”men kvinnorna då, ska de inte få ha något roligt?”. Och mitt svar är nej, det ska de faktiskt inte. Alltför många män slösar tid på att fundera över hur de ska tillfredställa kvinnor och förlorar därigenom fokus på vad som egentligen är viktigt: den egna upplevelsen. Ingen man får själv kraftigare pirrningar i nervsystemet av att inneha en stor penis, och om en kvinna känner behov av att umgås med ett stort könsorgan får hon väl ta en charter till Gambia eller inhandla något lämpligt på Ica. Hennes hang-ups kan inte vara mitt ansvar, tack så mycket. Om det inte hade låtit så gay hade jag uppmanat världens alla fallocentriska bakåtsträvare att stoppa upp sina stora penisar i häcken.

En klarsynt gammal häxa som Julie Burchill fattade galoppen tidigt. Efter att på 80-talet ha skrivit Arena-krönikan Where's the beef?, med citat som ”once the foreplay is over, what's left in the bed is the three of you – the boy, the girl and the beef”, gjorde hon redan i mitten på 90-talet avbön (”Though Miss Burchill believes this to be a fine piece of writing and the very first of its kind, she no longer believes it to be true. In fact, the smaller the better. A complete absence is particularly welcome”). Så agerar en trendsättare.

För att återknyta till statyn jag nämnde inledningsvis – en italiensk forskare avfärdar här snacket om att Michelangelo skulle ha förminskat Davids penis av moralistiska skäl. Snorren i fråga är, hävdar han, i själva verket fullt realistisk: ”När man tar i beaktande att statyn föreställer en ung man som tänker på slaget han snart ska delta i, är allt normalt”, säger Massimo Gulisano.

25 Comments:

At 4/24/2006 09:06:00 em, Blogger Sexy Sadie said...

Nå er det ikke alltid at du kan gjette størrelsen på en fyrs ereksjon ut i fra hvordan den er som slapp. ;)

 
At 4/24/2006 10:11:00 em, Anonymous Anonym said...

-och vica versa: Sluta sy igen mödomshinnan, minska här och förstörra där -det gäller den egna upplevelsen! Och förresten är jag säker på att en italiener som "David" är duktig med händerna...

 
At 4/24/2006 10:25:00 em, Anonymous Anonym said...

exakt, tänk att bara luta sig tillbaka med kaffekoppen och säga "det där var ett trivsamt samlag. om du har några synpunkter, ring min sekreterare". väck med nojorna.

 
At 4/25/2006 12:44:00 fm, Anonymous Anonym said...

när bloggar du om r kellys nya låt "the zoo" och hela show biz-grejen lite mer djuplodande än martin gelin!? gärna med nerladdning av låten också.

 
At 4/25/2006 07:47:00 fm, Anonymous Anonym said...

Allt är romarnas fel. Så längre grekerna var grejen hade vi inte det här problemet.

 
At 4/25/2006 08:13:00 fm, Anonymous Anonym said...

Som en blind höna finner D D återigen kornet. Bra där.

 
At 4/25/2006 09:03:00 fm, Anonymous Anonym said...

B-OOO-OOOO-OOO-TYYY!!!

 
At 4/25/2006 09:20:00 fm, Anonymous Anonym said...

Den paranoide skulle ju kunna få för sig att detta alster från DD egentligen syftar till att småkukade läsare ska komma ut med sina problem så att DD kan håna dem vid ett senare tillfälle. Jag väljer dock att hylla inlägget som ett bevis på DDs ypperliga förmåga att återigen sätta fokus på vad som är väsentligt, nämligen den egna fördelen av sexet. Fast jag vill inte se en fortsättning som går ut på att "alla är fina som de är" alt. "det är insidan som räknas". Det skulle bara kännas mycket, mycket fel.

 
At 4/25/2006 09:26:00 fm, Anonymous Anonym said...

David, det där var det bästa du skrivit sedan din Boswell/Johnson-inspirerade Thunell-biografi 1999. Klockrent. Så bra att jag inte ens tänker kommentera de uppenbara Hakelius-lånen.

 
At 4/25/2006 10:28:00 fm, Anonymous Anonym said...

Och i slutet av dagen återstår bara en sanning: Brudar kommer och går, men kuken består.

Satan vad jag gillar min kuk. Den är nog min bästa vän. Vi gör allt tillsammans och vi trivs ihop. Inget är så skoj som ett glatt och piggt morgonstånd, inget är så trist som när han fryser.

Fan, jag kunde ju tillägna en fuckn blogg åt min compadre. Men, diskret som jag är, avstår jag.

Bra jobbat Dodo.

 
At 4/25/2006 11:23:00 fm, Blogger Lortsverige said...

En medeltida applåd: Stora penisar har ju alltid varit ett tecken på allmänt barbari och gudlöshet.

 
At 4/25/2006 11:56:00 fm, Anonymous Anonym said...

lysande. hade donnie haft mindre urskillning kunde han ha sett sexy sadies inlägg längst upp till att lyfta upp småkukade killars teorier (myter?) om köttkuk kontra bloddito. inga sådana tendenser dock. utmärkt.

 
At 4/25/2006 01:06:00 em, Anonymous Anonym said...

It's not length that matters, it's width, som Dylan Bakers karaktär Terry så kärnfullt uttrycker det i Happiness.

 
At 4/25/2006 01:52:00 em, Anonymous Anonym said...

... it's the girth.

Antar att han menar omkretsen.

Vem fan har en bred penis?

 
At 4/25/2006 01:54:00 em, Anonymous Anonym said...

Gärna en liten penis, men först en stor bak!

 
At 4/25/2006 03:06:00 em, Anonymous Anonym said...

Menar ni att ni förstår vad Sadie säger?!

 
At 4/25/2006 04:40:00 em, Anonymous Anonym said...

Frågan är om det verkligen finns några mansjourer utöver virtuella Kinky Afro? En inte helt vågad gissning är att Kinky Afro omsluter cirka 99.5 procent av de mansjoursbehövande svenskarna. Eller om det till och med är 100 procent. Fortfarande något oklart om det är Claes Borgström eller inte som gömmer sig bakom nicket Surgubben.

 
At 4/25/2006 06:31:00 em, Anonymous Anonym said...

Hänger det verkligen 200 behövande män här?

 
At 4/25/2006 09:01:00 em, Blogger D.D. said...

Att tänka på kinky afro som något slags mansjour online är rätt skrämmande.

Men samtidigt, det kan finnas stålar att göra inom den nischen. Jag skulle kunna arrangera läger där vi åker ut till någon ö, klär oss i djurhudar, brottas och spisar lite crunk.

 
At 4/25/2006 09:27:00 em, Anonymous Anonym said...

min pekar åt vänster och mäter 15 cm i fullformat. jag tror viggos är längre.

 
At 4/26/2006 11:00:00 fm, Blogger Isobel Hadley-Kamptz said...

Fan att det där med djurhudar och brottning bara var för de manliga läsarna - det lät ju ashett! Kan man anmäla Donnie till surgubben?

 
At 4/26/2006 11:36:00 fm, Anonymous Anonym said...

Nu har jag förvisso aldrig träffat Expressens mesta DIF-are. Men något säger mig att hon är precis lika väl skickad för crunkpälsbrottningsuppdraget som Donnie Dimple. Dondis diminutiva överkropp känns väldigt mycket mindre male än läktarbråkerskan från Valhallavägen.

Fast pröva gärna att anmäla till Borgström, eller för den delen Lambertz. Båda de gossarna lever ju efter devisen; ingen skitsak är för liten för att ta upp på DN Debatt.

 
At 4/26/2006 11:50:00 fm, Anonymous Anonym said...

Och Isobel eftersom jag tyvärr inte kommer att ha möjlighet att lyssna på dina, säkert insiktsfulla, tankar om nymoralismen (då jag kategoriskt bojkottar radion som media - det gäller även när jag själv medverkar) så skulle det kunna vara bra om du i all enkelhet positionerade dig.

Mian Lodalen, Molly Jong-Fast eller Victoria I?

Givetvis tycker Nick Shay att nymoralismen är den fräschaste rörelsen som drabbat västvärlden sedan feodalismen.

 
At 4/26/2006 12:23:00 em, Blogger D.D. said...

Diminutiv hit och diminutiv dit. Skulle min överkropp vara det nu också? Jag har faktiskt gått upp fem pannor senaste månaden. Det har blivit mycket choklad, som om jag laddar för en menstruation som aldrig kommer.

 
At 4/26/2006 10:02:00 em, Blogger dan s. said...

Tack Donnie, att vara en modern mjuk man är precis som att vänta på en menstruation som aldrig kommer. Skönt att nån annan vet hur det känns.

 

Skicka en kommentar

<< Home