Förbjud nöjesfält, sockervadd och barn
Helgens olycka på Liseberg där en kvinna fick två Flumeride-båtar i huvudet sätter fokus på ett problem som länge funnits i samhället, nämligen nöjesfält. Inte nog med att nöjesfält är livsfarliga, de är dessutom det tråkigaste som finns. Om nöjesfält hade uppfunnits i dag hade de förbjudits direkt och det på goda grunder.
Om man bortser från ölfrågesporterna på Tyrol är nöjesfältets funktion ett enda, nämligen att låta barn utsätta sig för fara och skräck under kontrollerade former. Egentligen hatar förstås barn faror och skräck precis som alla vi andra, men barn sitter i den taskiga sitsen att de är extremt mottagliga för grupptryck. När äldre syskon eller kamrater lägger ut texten om hur sjukt häftig en åkattraktion är tvingas barnet i praktiken att internalisera denna åsikt och småningom intala sig själv att åkattraktionen i fråga verkligen är den s k ”grejen”.
Därmed ställs föräldrarna inför ett ständigt tjat om besök på Gröna Lund/Liseberg/Tivoli, eller för de fattigaste, Malmö Folkets Park. Åkband ska köpas, till kostnaden av en middag på en skaplig restaurang, och för att ungarna ska bli riktigt nöjda ska föräldrarna helst åka med i attraktionerna också. Detta, och det faktum att jag i två års tid bodde granne med Liseberg och hade ”IIIIIHH”-skriket från bergochdalbanan som ljudkuliss en gång i minuten från april till oktober, är två huvudanledningar till att jag inte skaffat mig några mini-Donuts.
Om man vill kastas fram och tillbaka i luften kan man flyga propellerplan i åskväder eller åka stadsbuss i Malmö, vill man äta sockervadd kan man pilla loss lite isolering från vinden, vill man kräkas kan man dra en shotsbricka på Gröne Jägaren med Gustav Gelin. Vi behöver inte nöjesfälten – det är de som behöver oss, våra pengar och våra kroppar.
Min ”favorit”-attraktion är förresten de där veteranbilarna. Om de nu bara kunde hotta dem med lite krom, plysch och en bra bilstereo så att de blev av med den värsta fossilkänslan skulle de vara rätt okej.
postat av D.D. @ 14:31
17 Comments:
Hmm, ok. Ännu ett fresht inlägg. Kör du på heroin månaden runt nuförtiden, eller vad är grejen med Kinky Afros pinsamma decline?
Nej, jag har outsourcat inläggsskrivandet i en strävan att bli mer folklig.
Jag hade just vant mig vid blomsterstilen. Mer av det tack.
Eftersom jag är djupt nere i det judiska matträsket för ögonblicket är jag mer intresserad av varför du inte kallar dig Donnie Rugelach. Eller Donnie Soufganiot? Okej, förresten, kanske inte så catchy, men jävlar vilken subkulturell cred.
Eller Donnie Gefilte-Fish? Låter som en Harvardprofessor.
Sanningen är ju att Donnie D skjuter blankskott (no Richard Wolf).
Jag tycker cirkus är värre. Visserligen har cirkus rätt mycket gemensamt med nöjesfält - en del cirkusar har till och med ett billigt nöjesfält som en del av paketet. Men cirkus ståtar med försyndelser som clowner och östeuropeiska slavarbetatare i trikåer.
http://gokenjonte.blogspot.com/2006/10/hoppsan.html
jag satt och funderade lite över olyckan och skrev lite om det. Tänkte använda rubriken "Hon fick stock", men kom fram till att det hade varit för snaklöst och människofientligt. Men det är synd ändå att man inte kan använda det när man kommer på nåt så lustigt
Än en gång har du rätt, Donnie. Jag minns med smärta hur jag som nioåring försökte verka normal genom att utstöta halvhjärtade ojvadekillarimagenskrin på det årligen återkommande Dalbytivolits karuseller.
Det ledde bara till ett ännu större utanförskap.
jag vill läsa ett riktigt gonzoreportage från bengts tivoli! trots att jag bara åkt bergodalbana två gånger, och jag grät första gången o trodde jag skulle dö den andra, var jag livrädd när jag nu, flera år äldre åkte nån jävla karusell på det fallfärdiga polackjippot. kommer det inte till nån parkeringsplats i 'lilla amsterdam' snart?
I en risig gammal husvagn i "Tusenbröder III" slår Allan Svenssons temperamentsfulla rollfigur ihjäl en estländsk tivoliarbetare med ett järnrör.
Filmen i övrigt är värdelös, men den scenen är fin.
I bakgrunden: ett i den kalla stockholmsnatten dramatiskt upplyst pariserhjul.
Rena rama Shakespeare.
Gefilte fish är en riktigt läskig maträtt.
Jag tycker att ordet är kul.. "Nöjesfält". Eller kanske hellre tyskans "Rummelplatz". Bevare den som lipar därinne ty där ska man kikna av skratt redan vid ingångarna.
Äntligen har någon satt ord på det jag i så många år burit inom mig. I'm not alone och det känns nice.
Vanlig östeuropeisk gefilte fish är rätt slemt, det är sant. Men den engelska judenhetens gefilte fish (som är friterad) är något helt annat och i själva verket inspirationskällan till denna det engelska kökets största klassiker, fish'n'chips. Så nu vet ni det.
Jag har förresten blivit lovad sofganiots med äpple till channukah i år. Så vet ni det också. Jag är en mycket bortskämd shikse.
For the record vill jag bara meddela att jag tycker genuint illa om Gröne Jägarn, och endast sätter min fot där högst motvilligt i dåligt sällskap kanske max en gång vartannat år.
Men det var kanske inte riktigt din poäng dock.
/g
är planen att skriva om nobelpriset tills efter horaces deklamering, eller är du bara paralyserad av tanken på att det kanske tillfaller amos oz?
Skicka en kommentar
<< Home